Barns rättigheter, Delaktighet, Likvärdigt förhållningssätt

Begreppet likvärdighet har funnits med i hur vi pratar om förskolan under lång tid och i många sammanhang. I vår läroplan står följande om likvärdig förskola:

Enligt skollagen ska utbildningen vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Den ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov och anpassas till alla barn i förskolan. Det innebär att utbildningen inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser därför inte ska fördelas lika. – Lpfö18

Likvärdighet är viktigt för att alla barn ska kunna få samma möjligheter till utbildning och undervisning som bidrar till det enskilda barnets utveckling. Likvärdighet handlar inte om att alla ska göra på samma sätt hela tiden. Variation är viktigt och framförallt att vi är öppna för att hela tiden förändra och skapa nya strukturer utifrån behoven hos de barn som just nu befinner sig hos oss på vår avdelning. Alla barn är olika och vi behöver göra olika anpassningar utifrån hur behovet hos det enskilda barnet ser ut. Att ha som utgångspunkt att utbildningen och undervisning ska anpassas efter barnen är faktiskt ett sätt att skapa just likvärdighet.

Hur skapar vi likvärdighet när det finns så många förskolor i vår kommun och i hela landet? En första utgångspunkt handlar om att vi har en gemensam läroplan att utgå ifrån. Förståelse för hur arbetet bör utformas utifrån mål och riktlinjer är viktig för likvärdighet. Vi behöver skapa en samsyn kring uppdraget på olika sätt, där tror jag att vi har kommit en bit på väg men det finns fortfarande mycket att jobba på. Framförallt behöver det finnas en fungerande struktur med utrymme för kollegiala samtal och diskussioner.

Vilken barnsyn vi har och hur vårt förhållningssätt till barnen tar sig uttryck är en avgörande aspekt för möjligheten att skapa likvärdighet. Vi bör ha en barnsyn som grundar sig i en syn på barn som jämlika oss vuxna där barn blir tagna på allvar, får goda möjligheter till delaktighet och inflytande. En syn där olikheter ses som ett viktigt bidrag till vårt gemensamma sammanhang och där alla barn får utrymme att vara den hen är.

Vi har alla ett gemensamt ansvar för att utveckla vårt arbete med riktning mot en likvärdig förskola. Alla behöver bidra på sitt sätt. Du som är rektor i förskolan måste leda arbetet med utveckling inom ditt förskoleområde, peka ut riktningen för vilka utvecklingsområden ni behöver fokusera mest på. Som rektor behöver du även skapa utrymmet för kollegiala samtal och olika forum där uppdraget är i fokus. Vi som planerar och genomför undervisningen och utbildningen i förskolan har ansvar för att hitta former att förverkliga likvärdighet i vår vardag. Vi var och en behöver reflektera över vår barnsyn, vara öppna för att tänka nytt och vara flexibla i hur vi utformar arbetet i förskolan. Huvudmannen har ansvar att genom det systematiska kvalitetsarbetet följa upp och återkoppla hur likvärdigheten ser ut i organisationen och vilka utvecklingsområden man ser på ledningsnivå.

En likvärdig förskola är avgörande för att kunna leva upp till det ansvar vi har i enlighet med barnkonventionen. Varje barn har rätt till utbildning och rätt att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov. Oavsett vilken förskola barnet befinner sig i så ska hen ha samma möjligheter till utveckling, delaktighet och att få sina behov tillgodosedda.

När vi funderar över vilka insatser som behövs nu när barnkonventionen blivit svensk lag så är likvärdighet i förskola och skola en oerhört viktig del.

/Veronica

Barns rättigheter, Delaktighet, Främja psykisk hälsa, Lyssna

Barnkonventionen blir lag i Sverige 1 januari 2020. Ett viktigt steg för att lyfta upp barns rättigheter på agendan. Vi har under lång tid arbetet med barnkonventionen i Sverige, vi ratificerade den redan 1990, året efter att FN:s generalförsamling beslutat om den. En konvention är lagligt bindande, och står över övrig lagstiftning om den bryter mot det som står i konventionen, så man kan ju undra varför barnkonventionen skulle behöva inkorporeras i svensk lagstiftning.

FN:s barnrättskommité gör granskningar av alla konventionsstater vart femte år för att följa upp hur arbetet med rättigheterna genomförs och efterlevs. Sverige får positiva kommentarer utifrån att vi under de senaste åren förtydligat i olika lagar att barnets bästa ska beaktas och att barnets rätt att komma till tals i frågor som rör dem skrivits fram. Samtidigt får vi kritik för att den lagstiftningen inte efterlevs i praktiken. Det man är kritiska mot är att vi i Sverige är dåliga på att lyssna på barn. Att vi inte tar reda på barnets perspektiv i tillräcklig utsträckning och låter det få påverka beslut och utformande av insatser. Vi får också kritik för att kunskapen i olika yrkesgrupper är allt för dålig och att vi helt enkelt behöver öka vår kompetens i arbete med barnrättsfrågor. Barnrättskommitén uttrycker även stor oro över att psykisk ohälsa bland barn och unga är så utbrett och att allt för många barn diagnostisera utifrån olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det man lyfter fram här är att vi behöver utveckla vårt förhållningssätt och inställning till olikheter och skapa förutsättningar för alla barn att vara sig själva. Behovet av utbildningsinsatser på det här området är stort. Att göra barnkonventionen till svensk lag är något som barnrättskommitén tryckt på vi flertal tillfällen. Det är ett sätt att verkligen sätta press på beslutsfattare inom olika områden som rör barn för att skapa förändring.

Vi har gjort mycket för barns rättigheter genom åren men inte tillräckligt, nu är det dags att kvala upp ärmarna och satsa högt för att skapa bästa förutsättningar för barn att leva i Sverige!

Den 20 november är det exakt 30 år sedan FN:s generalförsamling antog konventionen om barnets rättigheter. Ett utmärkt tillfälle att ta ytterligare ett steg i ert arbete med barns rättigheter. Jag kommer fira den här dagen tillsammans med barnen och mina kollegor på vår förskola genom att på olika sätt lyfta barns rättigheter. Jag har också fått den fina möjligheten att föreläsa för pedagoger i Karlstads kommun och förskollärarstudenter vid Karlstads universitet om barnkonventionen i förskolan. Den dagen ser jag mycket fram emot!

Hur kommer du uppmärksamma den här dagen?

/Veronica